Att veta vad jag vill och att ta ansvar för min egen situation

När jag lämnade Ericsson för tre år sedan var jag inte helt säker på vad jag skulle pyssla med. Jag hade en vag tanke om att jag skulle fortsätta med mitt specialområde inom konkurrentbevakning av radiobasstationer. Efter lite ledighet satte jag igång men kroppen talade ett tydligt språk att detta var något jag redan hade jobbat tillräckligt med, det var tråkigt och oinspirerande. Jag började då engagera mig lite mer i Trygghetsrådets aktiviteter och kom då att börja en utbildning i hur man aktivt tar befälet över sin egen jobbsökarsituation i syfte att antingen hitta en ny arbetsgivare eller nytt uppdrag som konsult.

Det var inte en kurs i vanlig bemärkelse utan något som mer kan liknas vid ett förändrat förhållningssätt. Frågan som jag först måste bottna var, Stefan – vad vill du göra EGENTLIGEN? Efter ett arbetsliv som hade karaktäriserats av att jag halkat in från den ena positionen till den andra utan att jag egentligen särskilt aktivt sökt några jobb så var det en fråga som fick mig att stanna upp. Vad vill jag egentligen göra med mitt liv? En väldigt relevant fråga, särskilt i det läge som då var med barn som började flyga ut och som inte behöver mig på samma sätt längre.

Det som kom till mig var att jag vill hjälpa människor. Både i deras roll som chefer men också som medmänniskor. Det var själva hjälpandet som sådant som lockade. Helt i linje med vad större delen av min släkt på mammas sida sysslar med. Med detta väl utklarat så blev kursen något helt annat än att bara vanlig katederundervisning. Det handlade om att gå på djupet med sig själv för att sätta grunden och riktningen på vidare liv och sitt jobbsökande. Det ledde bl.a. in mig på vägen mot existentiella samtal där jag under åren kunnat hjälpa helt vanliga människor till bättre självkänsla, självständighet och autenticitet och även i en del fall så att de kan sova betydligt bättre om natten. 

När jag nu fick frågan om jag vill certifiera mig till att på egen hand kunna hålla dessa utbildningar i att ta befälet över sin egen resa så var det självklart att vara med. Förra veckan blev jag så certifierad och nu kan jag hjälpa andra med denna viktiga aktivitet! Det känns väldigt roligt och jag ser fram emot att kunna göra det jag verkligen brinner för, att hjälpa andra människor i en resa mot ett bättre liv. 

0 Comments

Ledarskap och personlig utveckling

DSC_3975 Etsko

Jag var i veckan på ett ledarskapsseminarium med Etsko Schuitema som beskrev modellen Care & Growth, vilken han utvecklat och jobbat med under ett par decennier. Den handlar lika mycket om personlig utveckling hos ledaren som själva hantverket inom ledarskapet. I stora drag går det ut på att ledaren verkligen skall bry sig om sina medarbetare, på riktigt, och att hen därigenom kommer att få mångfalt tillbaka. Men att bry sig om på riktigt är inte samma sak som att alltid vara snäll. För att de som jobbar hos dig skall kunna växa och ta nästa steg i sin utveckling måste de också utmanas i en lagom utsträckning och uppmärksammas på om de inte uppnår det överenskomna resultatet. Ledaren är ansvarig för att rätt förutsättningar (Means) och rätt förmåga (Ability) finns hos medarbetaren som i sin tur skall ta på sig ett personligt ansvar (Accountability) att leverera. 

Det är väldigt likt den metafor som jag brukar använda i mina ledarskapsutbildningar som rör hur du agerar mot dina egna tonårsbarn. Du bryr dig och vill dem väl på riktigt, du uppmuntrar dem men ibland måste du putta på dem för att saker skall hända och ibland måste du markera vad som inte är okej. Dessutom har du en innerlig önskan om att de skall gå bra för dem och att de i förlängningen skall kunna ta din roll och skapa ett eget liv efter sina egna värderingar. Inget krångligt alls!

I Care & Growth finns även kopplingar till utveckling som individ med insikten att ett osjälviskt givande gör dig fri som människa, ingen kan hindra dig att ge. Att kunna hjälpa andra att lyckas i sina arbeten gör ju inte bara att företaget går bättre utan ger ju även en härlig personlig känsla. Detta ligger nära de tankar och idéer som jag håller på med inom den existentiella coachingen. Det känns väldigt roligt att se att dessa två intressen kan kombineras på ett så bra sätt. Att jobba för helhetens bästa och med osjälviskt givande som en bärande pelare ger öppna och trygga människor och arbetsplatser. Helt i linje med Googles slutsats om att psykologisk trygghet är grunden för att erhålla effektiva team i organisationen. 

0 Comments

Reflekterande ledarskap 2019

Första dagarna i april genomfördes den andra reflekterande ledarskapsresan till Jämtlandsfjällen. På programmet stod bland annat personliga ledarvärderingar och tillitsbaserat ledarskap. Vädret var fint men lite blåsigt och vi skidade i bra före upp till STF-stugan Stensdalen. Tyvärr var bastun trasig så vi fick ha mer av diskussioner i stugan. Under dag två genomfördes en fin rundtur i den fjällnära skogen med en härlig diskussionspaus i lä vid fjällets fot. Den tredje dagen for vi i medvind åter mot Vålådalen och kunde konstatera att det blev en fin tredagarstur. Deltagarantalet var lite väl magert varför detta kommer att vara den sista turen med öppen anmälan. I fortsättningen kommer jag att erbjuda denna typ av aktivitet på beställning av grupper som en del i en ledarskapsutveckling. Deltagarna enades hur som helst att det varit väl investerad tid att genomföra detta evenemang.

0 Comments

Mångkulturell ledar-coaching

Blev för en tid sedan tillfrågad om jag ville köra en ledarskapsworkshop med coachningstema för en avdelning på Ericsson. Efter mycket kort funderande tackade jag ja till detta och i veckan genomfördes den. Det var en ledningsgrupp med deltagare från Kina, Kanada, Indien och Sverige. En mycket trevlig och alert församling som verkligen var intresserad av ledarskap och att utveckla sin egen förmåga inom området coachning. Deras mycket ledarskapsintresserade chef hade förberett dem med hemuppgifter både vad gäller att lyssna på ett antal ledarskapspoddar samt att de skulle tänka igenom sin egen coachningsstrategi.

Jag började workshopen med tillitsbaserat ledarskap som jag anser vara grunden för att man på ett bra sätt skall kunna coacha sina medarbetare. Vi berörde vad forskning visar för att sedan gå igenom modellerna i LedarStegen som ju just ger en praktisk beskrivning av hur du implementerar ett tillitsbaserat ledarskap. Därefter övergick vi till lyssnandet som ju är coachningens hörnpelare. Övningen med att aktivt lyssna utan av avbryta och komma med egna inspel var det som deltagarna tyckte var mest intressant. Framförallt för att det krävde att de var kvar i berättelsen hela vägen ”in i kaklet” vilket nästan inga av dem var vana vid att vara. En riktig aha-upplevelse för många.

Sedan ägnade vi oss fenomenologi och att det vi upplever alltid är färgat av våra livserfarenheter. Här känns det extra roligt att kunna knyta ihop mina kunskaper inom existentiella samtal för att öka förståelsen hos deltagarna. Lite övningar genomfördes på det temat innan vi djupdök i ämnet dialog och vad som kännetecknar olika delar i en dialog jämför med diskussion eller debatt. Som avslutning fick deltagarna coacha varandra inom ett förvalt ämne innan vi summerade det hela. En mycket rolig och intensiv eftermiddag som uppskattades av deltagarna och som fick mycket god respons i utvärderingen.

0 Comments

Tillitsbaserat ledarskap på SIME

Kul att få presentera min syn på ledarskap på SIME 2018. Ett event fullt av intressanta presentationer, workshops och upptåg. Ekskäret-Klustret där jag sitter härbärgerade ”The Leadershift summit” och jag körde ”Trust-based leadership in Reality”. Ett tjugotal aktiva och intresserade deltagare lyssnade in och verkade gilla budskapet som ju är baserat på LedarStegens modeller. De allra flesta medarbetare vill ju göra ett bra jobb och nyckeln är ju att se till att förutsättningar, förmåga och attityd är på plats så att detta kan hända. Därefter att använda sig av tuff omsorg om sina medarbetare så att de kan växa och utvecklas som individer.

0 Comments

End of content

No more pages to load